Start  
Bakgrund
   Kunskap
   Trovärdighet
   Perception
Skepticism
Rationalism
   Definition av
   "kunskap"
   a priori
Vetenskaplig
metodik
Resonemang
   Syntes
      Begrepp
      Induktion
      Syllogism
   Analys
      Abstraktion
      Tolkning
Tänkande
 
Om k-teori.se
 
 

 

Kunskapsteori
☰ MENY

 

Analys

 
 

Analys är en term som ofta diskusteras inom filosofin, och då under flera beteckningar. Exempal är uppdelning, upplösning, dissociation, avsöndring, extraktion, dekonstruktion, deduktion, demonstration, injektion, konkretisering, exemplifiering och subtraktion.

En analys innebär ett resonemang där premissen, eller utgångspunkten, är ett sammansatt begrepp från vilket en eller några delar isoleras till en slutsats.

Eftersom den ursprungliga syntesen bildades genom närliggande premisser blir slutsatsen i en analys närliggande till utgångspunkten

Min definition av analys:

Att utföra en analys innebär att aktualisera eller medvetandegöra ett begrepp, premissen, och en eller några av de tidigare bildade associationsvägarna som skapade det.

 

Detta liknar vissa tidigare definitioner, t.ex.:

the discovery of the constituents and the manner of combination of a given complex.

Russell B (1913) Theory of Knowledge s.119
 

The resolution into their elements, as a philosophical procedure, of complex things, facts, propositions, and concepts.

Oxford English Dictionary 2Ed, 1989, term: Analysis
 

Analys är en av hjärnans grundläggande processer och vi utför ständigt analyser utan att alltid vara medvetna om det.

 

Premissen

 

Analysens premiss är sammansatt eftersom den utgör slutsatsen i en tidigare utförd syntes. Eftersom premisser i varje syntes ytterst bildas genom perception gäller detta även för premisserna i en analys.

En svårighet vid analys orsakas av att premissen måste specificeras noggrant för att bli objektivt trovärdig.

 

Men, särskilt när premissen är abstraherad, är det svårt att fastställa vilka perceptioner och tidigare slutsatser som verkligen ingick i den.

Premissen blir därför ofta otydlig, och uppdelningen blir i motsvarande mån osäker, vilket illustreras i exemplet om Analys av soldat och filosof, nedan.

 

 

Resonemang utan trovärdiga premisser

 

En hypotes utan trovärdiga premisser hävdade omkring 1970 att Beatlesmedlemmen Paul McCartney var död.

Premisserna utgjordes av tolkningar av bilder på gruppens skivfodral. Ett exempel var bilden på "Abbey Road" (se ovan), där McCartney var barfota. Människor hävdades alltid bli begravda barfota och McCartney skulle alltså vara död och begravd.

Brian Moriarty har senare hållit ett föredrag om denna myt [Moriarty].

 

Jag gissar att detta först framfördes som ett skämt (eller kanske som reklam för bandet), alltså som en hypotes om att man skulle kunna göra en sådan tolkning /analys/.

En grupp människor började därefter tro på hypotesen och förstärkte sedan varandras uppfattningar.

Förnekandet av skämtet togs av gruppen som ett försök att dölja sanningen, som en konspiration.

Men i själva verket utgjordes konspirationen av den ursprungliga hypotesen och stödet för den, och inte av förnekandet av den.

 

Premiss och slutsats

 

Premissen är aldrig a priori

Epistemologin har genom filosofihistorien förgiftats av att vissa premisser, eller utgångspunkter, i analyser har hävdats vara "absolut säkerställda" eller a priori.

Detta sägs också innebära att analysens slutsats blir säkerställd på denna nivå.

 

Slutsatsen

Slutsatsen i en analys utgör en del av premissen och är alltså mindre sammansatt än den är. Den uttrycker en, eller några, av de perceptioner eller begrepp som skapade analysens premiss.

 

Premiss eller slutsats

Premissen i en viss analys kan vara slutsatsen i en alternativ analys. Detta är vanligt när begrepp som analyseras har syntetiserats från liknande premisser.

Skillnaden mellan analyserna skapas av vilket begrepp som vi först fokuserade på.

Nedan undersöks begreppen "Alkoholpåverkad" och "Dålig bilförare" med definitionen av analys:

"Alkoholpåverkad" utgör en del av begreppet "Olämplig bilförare".

"Olämplig bilförare" utgör en del av begreppet "Alkoholpåverkad".

 

Hur utför hjärnan analys?

 

Jag ser analys av ett begrepp som en omvänd syntes och att analysens premiss alltså skapas av ett nätverk av associationsbanor.

Det är allmänt accepterat att hjärnan vid syntes bildar kopplingar, eller associationsbanor, mellan närliggande perceptioner och begrepp.

Det blir då rimligt att hjärnan vid analys hittar och följer dessa banor och aktualiserar några av de perceptioner och begrepp som den finner.

Hjärnan kan hitta vad den söker eftersom alla begrepp, alltså alla associationsbanor är direkt eller indirekt sammankopplade. Sökningen utförs därför genom en blandning av synteser och analyser.

 

När utgångspunkten är begreppet "äpple" är det rimligt att hjärnan söker kopplingar som innefattar små, runda, ätliga föremål, och kanske också med barndomsminnen av t.ex. äppelträd. Den ägnar nog inte alltför mycket uppmärksamhet till t.ex. cyklar och motorfordon

Den förfinar därefter sökningen och finner då det tidigare skapade nätverket av associationsbanor som utgör premissen "äpple". Där finner den de närliggande begrepp som utgör analysens möjliga slutsatser. Och hjärnan föredrar förmodligen de tydligaste kopplingarna.

Bilden som illustrerar syntes passar alltså även för analys. Hjärnan finner den del av nätverket som bildar det sammansatta begreppet (röd), och följer associationsvägar till mindre sammansatta begrepp eller perceptioner som bygger upp det.

 
Representation av en liten hjärna
 

Exempel

 

Analys av Blixt och Åska

I den germanska mytologin och asatron analyserades /förklarades, tolkades/ åskans blixt och dunder till begrepp som de hade erfarenhet av:

Blixtar och buller sågs och hördes i smedjan när de slog sina hammare på metall. Eftersom åskan är mycket kraftig måste den skapas av en kraftig "smed" - guden Donar eller Tor - som slog med sin überhammare på molnen.

Analysen gick alltså från premissen till begrepp som vikingarna hade erfarenhet av.

 

Analys av soldat och filosof

Om premissen i analysen är ett häftigt och högt ljud analyserar hjärnan orsaken genom att leta efter minnen av liknande ljud och efter de associationsbanor till minnen som bildade sådana banor.

En soldat kan analysera ljudet till gevärsskott medan en filosof kan skapa slutsatsen att en bok har fallit ned från skrivbordet.

Exempelvis oldatens analys kan uttryckas som en syllogism:

/premiss 1/ Jag hör ett plötsligt och högt ljud.
TILLSAMMANS MED
/premiss 2/ Ett plötsligt och högt ljud kommer från ett gevär.
ALLTSÅ:
/slutsats/ Jag hör ljud som kommer från ett gevär.

 
 

Analys av Lycklig

Sokrates är lycklig

Satsen uttalar att Sokrates upplever en känsla som vi känner till.

Termen "lycklig" innebär ett sammansatt och abstraherat begrepp som inte är väldefinierat. Det byggs ytterst upp av perceptioner, och vid analys finner vi några av de associationsvägar som skapade vårt begrepp "lycklig".

Till exempel kan alternativen "trygg med mina föräldrar", "bland goda vänner" och "vara kär" tidigt dyka upp i vårt medvetande.

Detta diskuteras vidare på sidan Tolkning.

 

Hundens analys

Analys anses vara väldigt "filosofisk" men, som motexempel till denna åsikt, beskriver syllogismen nedan tankarna hos en hund "Jag" som ser hunden "Laiko":

/premiss 1/ Jag vill hälsa på alla hundar.
TILLSAMMANS MED
/premiss 2/ Laiko är en hund.
ALLTSÅ:
/slutsats/ Jag vill hälsa på Laiko.

 

Newton

Isaac Newton berättade att han stimulerades till begreppet gravitation när ett äpple föll då han satt och funderade under ett äppelträd [White].

 

Analys kan ge ny association

 

Enligt ovan innebär slutsatsen i en analys en eller några av de premisser i syntesen som skapade analysens premiss.

Därför måste alltså premisserna i det tidigare resonemanget och associationsbanorna redan vara kända när analysen påbörjades.

Logiker hävdar därför att strikt logik och analys inte kan ge ny information, eller "ny kunskap". Det stämmer med ett av huvudbudskapen på den här webbplatsen: All ny kunskap bildas ytterst från perception.

 

Syllogistic reasoning remains incapable of adding anything to the data that are given it; the data are reduced to axioms, and that is all we should find in the conclusions.

Poincaré 1905 - Science and hypothesis, Walter Scott Publ. s.2.

Detta är korrekt om analys skulle följa strikt logik och alltså innebära tautologier. Men hjärnan följer inte alltid sådan logik, vilket diskuteras på sidan Tänkande.

Vid analys kan därför nya associationsbanor skapas och vi upplever resultatet som fri fantasi, analogi, kreativ tanke, eller som ny kunskap.

 
Bilden visar en långsökt association mellan giraff och borste. Associationen skapades genom analys av begreppet "giraff" och analysresultatet kunde sedan syntiseras med borsten.
 

Strikt tautologi är inte analys

 

För att koppla ovanstående diskussion till logikernas diskussion om tautologier används den enklaste logiska relationen, en tautologi liknande A=A:

"ett äpple ÄR ett äpple".

Frasen beskriver egentligen tre olika relationer - två strikta tautologier och en som endast är skenbar:

1: Strikt relation mellan begrepp

Tautologin kan uttrycka en relation mellan begrepp. Kopulan, alltså den sammanbindande termen, "är" uttrycks för ökad tydlighet med "är identiskt med":

Begreppet "ett äpple" ÄR IDENTISKT MED begreppet "ett äpple".

 

Ovanstående strikta tautologi ger inte ny information eftersom den första termen i relationen innehåller all information i den andra termen.

 

2: Strikt relation mellan enskildheter

Tautologin kan också uttrycka en relation mellan perceptioner av en viss företeelse.

Termen "ett äpple" och kopulan har preciserats nedan:

Objektet "detta äpple" ÄR IDENTISKT MED objektet "detta äpple".

I likhet med den tidigare tautologin ger denna inte ny information.

 

3: Skenbar tautologi - analys

När endast en del av premissen, eller utgångspunkten, används blir tautologin inte strikt utan endast skenbar. Kopulan "är" innebär här inte "är identiskt med".

Relationen "ett äpple är ett äpple" uttrycker nu det som, på denna webbplats, kallas en analys, och innebär inte en tautologi:

Objektet "detta äpple" UTGÖR EN DEL AV BEGREPPET "äpple"

Relationen uttrycker att den företeelse som vi just nu varseblir delar många av de egenskaper som tillsammans har skapat vårt begrepp "äpple".

Begreppet "äpple" innebär ett litet, runt, ätligt, friskt o.s.v. objekt, och analysen kan följa associationsbanor till olika underordnade begrepp, eller till olika objekt skapade av runda, ätliga, friska o.s.v. objekt som inte alls är relaterade till det ursprungliga äpplet.

Sådan analys leder till den fantastiska flexibiliteten i vårt tänkande, inklusive kreativitet och fantasi.

 

Hypotetisk-deduktiv metod

 

I den bästa av världar innebär denna "metod" att en "hypotes" uttalas. Sedan undersöks samtliga tänkbara konsekvenser av denna och man kontrollerar

- Att de stämmer överens med observationer.

- Att inget undantag har hittats.

 

Exempel: Bedragare

En bedragares argument enligt hypotetisk-deduktiv metod:

/Hypotes/ Jag är ärlig och alla pengar som jag får skänker jag till de fattiga.

/Deduktion/ Du kan tryggt ge mig av dina pengar.

 

Akademi

Inom delar av den akademiska världen uppstår problem då man hävdar att resonemang kan utföras enligt hypotetisk-deduktiv, eller hypotetisk-analytisk, metod.

Problemen beror på att resonemangets premiss, alltså hypotesen eller utgångspunkten, utgörs av ett begrepp.

 

I likhet med alla andra begrepp har den ytterst bildats genom syntes av premisser som har skapats genom perception, genom resonemang som skapats från perception eller genom resonemang som baseras på slutsatser från tidigare resonemang (och som alltså ytterst baseras på perception).

Premissen är alltså alltid ytterst baserad på perception, och detta är ingen radikal nyhet:

Aristotle supposes that once we have gained scientific understanding, we are in a position to package our results in tidy demonstrations.

He does not think, as he is sometimes parodied as maintaining, that science proceeds by manufacturing demonstrations out of thin air, or without observation or investigation.

Rather, the demonstrations he puts forwards as canonical science are the polished results of investigation, made perspicuous by conforming to simple patterns of logical inference.

Shields 2007 - Aristotle, s.116-117
 
 

Genom att benämna resonemanget som "metod" undviks funderingar som egentligen är nödvändiga angående utgångspunktens trovärdighet.

Användandet av "metoden" hissar en varningsflagg för internfacklig bias, självbekräftelse, och vad som kan kallas kollektiv filterbubbla [Pariser]: att en grupp endast diskuterar sina egna förutfattade uppfattningar.

För att undvika tron på att hypotesen på något sätt är automatiskt säkerställd eller fastställd, bör ett korrekt resonemang kallas "syntetisk-hypotetisk-analytisk" metod, eller alternativt "induktiv-hypotetisk-deduktiv" metod.

Detta påminner om att hypotesen - alltså resonemangets basala premiss - ska vara trovärdig.

 

Problem

Ett problem för gruppen som utgår från en vagt definierad hypotes är att de flesta hypoteser kan bekräftas eller falsifieras genom selektiv faktainhämtning.

När gruppen diskuterar sin grundläggande hypotes letar dess medlemmar endast efter verifieringar. Och eftersom målet redan är utstakat blir det lätt att finna vägar som leder dit. Argumenten som närde myten om Paul McCartneys död, ovan, ger tydliga exempel på detta.

Ett annat problem skapas av att endast ett fåtal konsekvenser av den grundläggande hypotesen antas verifiera dess trovärdighet.

Men dessa konsekvenser kan ofta lika gärna ha skapats av en annan grundläggande hypotes, de båda hypoteserna har "empirisk ekvivalens". Sambandet mellan orsak och verkan upplevs som säker, men skapas endast genom upprepade verifieringar av sambandet vid olika omständigheter och av omständigheter då det är frånvarande.

 
 
Referenser
Moriarty B (1999) YouTube
Pariser E (2011) The Filter Bubble, What the Internet is Hiding from You, s.10.
White M (1997) Isaac Newton The Last Sorcerer, kap.5.
White hänvisar bland annat till William Stukeley (1752).
 
 
2021-11-18